Äntligen Onsdag!
Ja, äntligen har den första dagen på Ryggis varit! Vad jag har saknat mina nya "ryggkompisar"! Och det vart många kramar när vi träffade imorse det kan jag lova.
Morgonen började iallafall med att jag trodde att jag både tagit fel på dag och vart vi skulle träffas...men det var bara så att Camilla var 2 timmar tidig. Hi hi hi
Men jag fick en härlig start med att ligga på värme (en dyna som är fylld med lera som värms upp, jätte varmt och skönt)
sedan hade jag också ett otroligt bra samtal med en av våra handledare, Annika. Hon har en sån positiv energi så henne skulle man ha i garderoben för att ta fram när man behövde en kick. Helt fantastiskt tjej!
Men sedan kom alla, och det är så konstigt att det är precis som vi har kännt varandra hur länge sedan som helst. Alla i gruppen bidrar med något och det finns inte en chans att man mår dåligt när man är i deras sällskap :-)
Nu gäller det bara att försöka att få ut så mycket som möjligt dom här sista dagarna så man står sig till nästa träff som är om 6 månader.
Det svåraste det är att bryta sitt vardagsmönster, det har inte gått så bra hittills men det är bara att inte ge sig och fortsätta att sträva framåt.
Men eftersom min man skriver att jag har det så otroligt bra och blir bortskämd här hemma så är det väl bara att ta honom på orden och bara focusera på mig själv i fortsättningen. Tack Micke för att du är en sån underbar man som tänker ta ännu mer ansvar här hemma. TACK!!
//Camilla
//Camilla
Morgonen började iallafall med att jag trodde att jag både tagit fel på dag och vart vi skulle träffas...men det var bara så att Camilla var 2 timmar tidig. Hi hi hi
Men jag fick en härlig start med att ligga på värme (en dyna som är fylld med lera som värms upp, jätte varmt och skönt)
sedan hade jag också ett otroligt bra samtal med en av våra handledare, Annika. Hon har en sån positiv energi så henne skulle man ha i garderoben för att ta fram när man behövde en kick. Helt fantastiskt tjej!
Men sedan kom alla, och det är så konstigt att det är precis som vi har kännt varandra hur länge sedan som helst. Alla i gruppen bidrar med något och det finns inte en chans att man mår dåligt när man är i deras sällskap :-)
Nu gäller det bara att försöka att få ut så mycket som möjligt dom här sista dagarna så man står sig till nästa träff som är om 6 månader.
Det svåraste det är att bryta sitt vardagsmönster, det har inte gått så bra hittills men det är bara att inte ge sig och fortsätta att sträva framåt.
Men eftersom min man skriver att jag har det så otroligt bra och blir bortskämd här hemma så är det väl bara att ta honom på orden och bara focusera på mig själv i fortsättningen. Tack Micke för att du är en sån underbar man som tänker ta ännu mer ansvar här hemma. TACK!!
//Camilla
//Camilla
Kommentarer
Trackback
